Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och på vilket sätt kan vi samtidigt hjälpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använder grundläggande ekonomisk teori för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm: Ryssland måste tvingas betala ett högre pris för sitt krig i Ukraina. Sanktioner ska riktas mot olje- och gasexporten, och det är också dags att öka pressen mot banksystemet. Frysta ryska tillgångar i väst kan senare bli en god grundplåt för Ukrainas återuppbyggnad.

Anders Olofsgård, biträdande chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), förklarar vad en statsbankrutt kan betyda för Ryssland i nuläget, och hur vi har hamnat i denna situation.

I senaste avsnittet av Ekonomibyrån "Kursen i kristider" diskuterar Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), krisen mellan Ryssland och Ukraina. Vilka ekonomiska konsekvenser kommer att ske och vilka är de långsiktiga effekterna?

I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Industri diskuterar Torbjörn Becker om Rysslands verkliga hot från väst, som handlar mer om de ekonomiska konsekvenserna snarare än det militära.

Sex månader efter det att coronaviruset först uppträdde är världsekonomin på väg in i en djup ekonomisk kris som kan resultera i politiska maktförskjutningar på global nivå. Frånvaron av ledarskap i USA och EU ger Kina och Ryssland ökat självförtroende och spelrum. Hur Sverige och EU hanterar dessa utmaningar avgör vår förmåga att på nationell nivå hantera framtida kriser, skriver Torbjörn Becker och Martin Kragh.