Studien bygger på enkätsvar från över 15 000 svenskar och visar tydliga åldersskillnader i lycka och välmående. Unga vuxna rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta.

– Vår studie visar att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper medan de äldsta rapporterar högst livstillfredsställelse. Även ensamheten bland unga är anmärkningsvärd, i andra länder är det ofta tvärtom de äldre som känner sig mest ensamma. Vi behöver göra mer för att förstå och vända den här utvecklingen, säger Nora Hansson Bittár, studiens förstaförfattare och doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Forskarna framhåller att det är känt sedan tidigare att unga svenskar har högre psykisk ohälsa jämfört med äldre men att studien visar att samma mönster sträcker sig över nästan alla livsområden. Skillnaderna mellan åldersgrupper är också betydligt större än motsvarande skillnader kopplade till kön eller födelseland.

Optimistiska förväntningar på framtiden

Trots att unga vuxna mår sämre än äldre har de höga förväntningar på hur nöjda de kommer att vara med livet i framtiden, med en livstillfredsställelse på 8,06 på en tiogradig skala om fem år jämfört med genomsnittet på 6,65.

– Ungas optimistiska framtidsförväntningar är positivt, men kombinationen med lågt välbefinnande i nuet och höga förväntningar om framtiden leder tankarna till Tage Erlanders berömda citat om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Det är möjligt att alltför höga ambitioner och ideal, som sannolikt späs på av sociala medier, kan bidra till missnöje med livet här och nu, säger Nora Hansson Bittár.

Resultaten nyanserar bilden av Sverige som ett lyckoland. Som helhet placerar sig Sverige fortsatt relativt högt i globala jämförelser, men bakom genomsnittet döljer sig stora generationsskillnader. Om unga vuxnas skattningar (18–24 år) låg till grund för World Happiness Reports internationella lyckorankning skulle Sverige hamna på plats 30 – efter länder som Litauen, Belize och Kosovo. Om i stället äldre svenskars skattningar (80 år och äldre) användes skulle Sverige placera sig etta i världen.

– Studien visar tydligt att unga mår sämre i Sverige, men den andra sidan av myntet är att äldre svenskar mår påfallande bra. Äldre svenskar hör till en av världens lyckligaste grupper med starka nära relationer och mindre ensamhet än sina yngre släktingar. I ett samhälle som ofta är fixerat vid ungdomlighet och där åldrande förknippas med skörhet och ensamhet hoppas vi att studien kan bidra till en mer positiv syn på åldrande, säger August Nilsson, medförfattare till studien och doktorand vid Oslo storstadsuniversitet.

Ingen tydlig medelålderskris i Sverige

Studien visar också att den väletablerade ”U-kurvan” för lycka, där medelåldern ofta beskrivs som livets bottenpunkt, inte gäller i Sverige. Någon tydlig medelålderskris går helt enkelt inte att urskilja. I stället mår medelålders svenskar relativt bra, trots att många kombinerar ansvar för både barn och äldre släktingar. En möjlig förklaring är Sveriges väl utbyggda system för barn- och äldreomsorg, som kan bidra till att minska pressen i denna livsfas.

– En central slutsats från studien är att vi behöver stärka samhällets insatser för att värna unga vuxnas välmående. Men vi behöver också göra mer för att följa och förstå den här utvecklingen. De mönster vi ser i studien stämmer inte överens med hur det tidigare har sett ut i Sverige eller med hur det ser ut i många andra länder. Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP, säger Micael Dahlen, medförfattare till studien och professor vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Studien är en del av Global Flourishing Study, ett stort internationellt forskningsprojekt som följer över
200 000 människor i 22 länder runt om i världen för att bättre förstå hur människor mår, lever och upplever mening i livet. Genom årliga enkäter under fem år undersöker forskarna både välmående och de faktorer i samhället som påverkar livskvaliteten. De enkäter som ligger till grund för studien samlades in år 2023.

Publikation: ”Flourishing in Sweden: Great overall – but not for all.” Nora H. Bittár et al, International Journal of Wellbeing, online Jan. 1, 2026, doi: 10.5502/ijw.v15i3.6001

För mer information, vänligen kontakta:

Nora Hansson Bittár
Doktorand, Handelshögskolan i Stockholm
E-post: nora.hanssonbittar@hhs.se  
Tel: +46 70 971 66 27

Om Handelshögskolan i Stockholm 

Handelshögskolan i Stockholm är den ledande handelshögskolan i Norden och Baltikum och har ett högt anseende i Sverige såväl som internationellt. Forskning i världsklass utgör grunden för våra utbildningar som består av kandidat-, master- och forskarutbildning, ett MBA-program och ett stort utbud av executive education. Våra program är utvecklade i nära samarbete med både forskning och näringsliv, vilket ger våra studenter stora möjligheter att uppnå ledande positioner i företag och andra organisationer. 

Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS, som garanterar att både undervisning och forskning håller högsta internationella standard. Handelshögskolan är också den enda svenska medlemmen i CEMS och PIM, som är samarbeten mellan ledande handelshögskolor i världen, vilket bidrar till den höga kvalitet som Handelshögskolan är känd för.

Presskontakt

Ylva Mossing
Content and Media Relations Manager
Email: ylva.mossing@hhs.se
Tel: +46 730 97 26 16

Mer information om Handelshögskolan i Stockholm, samt alla våra pressmeddelanden, hittar du på hhs.se.