Foto: Martin Ridne

Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samlades svenska politiska, militära och ekonomiska företrädare på Kulturhuset i Stockholm den 16 februari för att diskutera vad som krävs för att nå en varaktig lösning. Budskapet var tydligt: Sveriges stöd till Ukraina är inte bara en solidaritetshandling – det är en investering i Sveriges egen säkerhet och i Europas stabilitet.

Försvarsminister Pål Jonson beskrev ett krig som präglas av snabb teknisk utveckling. Tillsammans med viceamiral Eva Skoog Haslum, chef för operationsledningen, förklarade han hur kriget har blivit ett ”transparent slagfält”, där drönare, satelliter och elektronisk krigföring gör det svårt att dölja trupp eller materiel. Innovationscykler som tidigare tog flera år genomförs nu på några månader.

Svenska system som stridsfordon 90 och artillerisystemet Archer har haft god effekt i Ukraina. Enligt Jonson har deras konstruktion – anpassad för att möta ryska system i krävande nordliga förhållanden – visat sig vara väl lämpad för dagens slagfält.

Trots relativt stabila frontlinjer betonade viceamiral Skoog Haslum att situationen är långt ifrån stillastående. Hon beskrev fronten som en rad mycket farliga ”dödszoner”, där ständig övervakning och precisionsattacker gör varje förflyttning riskfylld. Hon lyfte också fram Ukrainas oväntade framgångar i Svarta havet, där landet har försvagat Rysslands marina närvaro utan att förlita sig på traditionella större örlogsfartyg.

Ekonomisk press kan avgöra utgången

Samtidigt som den militära utvecklingen präglar striderna på kort sikt kan den långsiktiga utgången avgöras av ekonomisk uthållighet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm, menade att västvärlden har en avgörande strukturell fördel.

Foto: Martin Ridne

– Rysslands ekonomi är ungefär tio gånger större än Ukrainas, sade Becker. Men jämför man Ryssland med EU:s och USA:s samlade ekonomiska styrka är förhållandet snarare 1 till 20. Om det politiska stödet består finns resurser att stödja Ukraina över tid.

Becker beskrev den ryska ekonomin som starkt beroende av oljeintäkter. När det globala oljepriset faller – eller när sanktioner och pristak begränsar exportintäkterna – hamnar den ryska statsbudgeten snabbt under press. Samtidigt har Ryssland blivit alltmer beroende av Kina för avancerade komponenter till drönare och robotar.

– Det gör Ryssland sårbart, konstaterade Becker. På sikt riskerar landet att hamna i ett ekonomiskt beroende av Kina.

Foto: Martin Ridne

Även om Rysslands BNP inte har kollapsat pekade Becker på flera varningssignaler. Landet har använt stora delar av de likvida medlen i sin nationella välfärdsfond, och den inhemska styrräntan ligger runt 20–25 procent. Så höga räntor pressar banker och företag och ökar risken för finansiell instabilitet. En bankkris skulle, enligt Becker, vara ett av de snabbaste sätten att försvaga Rysslands förmåga att finansiera kriget.

Planering för Ukrainas återuppbyggnad

Ukraina står samtidigt inför betydande ekonomiska utmaningar. Landet lägger i dag mer än hälften av statsbudgeten på försvar, och statsskulden överstiger 100 procent av BNP. Becker menade att en omfattande skuldrekonstruktion sannolikt krävs för att säkra långsiktig stabilitet.

Foto: Martin Ridne

Han hänvisade också till de cirka 300 miljarder USD i frysta ryska centralbankstillgångar som finns utomlands. Att använda dessa medel till stöd för Ukraina skulle, enligt honom, ge en mer hållbar finansiell grund för återuppbyggnaden.

– Det största hindret är inte tekniskt eller juridiskt, sade Becker. Det handlar om politisk samordning och politisk vilja.

När seminariet avslutades var deltagarna eniga om att kriget har tvingat Europa att ompröva både sin militära beredskap och sin ekonomiska motståndskraft. Erfarenheterna – från snabb innovation på slagfältet till användningen av finansiella verktyg som strategiskt påtryckningsmedel – kommer sannolikt att prägla europeisk säkerhetspolitik under lång tid framöver.

Kontakt:
Torbjörn Becker, chef, Östekonomiska Institutet / Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), Handelshögskolan i Stockholm
E-post: torbjorn.becker@hhs.se
Telefon: 08-736 97 31