Har EU:s sanktioner mot Ryssland, som infördes efter invasionen av Ukraina, varit ineffektiva? Jesper Roine, biträdande chef på Östekonomiska Institutet, ger en inblick i sanktionerna och den ryska ekonomin i TV4 Nyhetsmorgon.

Global hälsa har blivit en alltmer komplex fråga, från pandemier och klimatförändringar till krig, migration och psykisk ohälsa. Samhället behöver rusta en ny generation ledare inom global hälsa för att kunna navigera komplexa politiska miljöer och driva nödvändig förändring. Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska Institutet lanserar nu ett nytt initiativ för att möta framtida utmaningar inom hälsodiplomati.

Den 1 februari 2023 kl. 13.00-17.00 lanseras den 26:e årgången av Europaperspektiv på Kulturhuset vid Sergels Torg i Stockholm. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE), tillsammans med en rad ledande svenska forskare och experter kommer bland annat diskutera viktiga utmaningar och frågor: Hur ska återuppbyggnaden av Ukraina genomföras och vilken roll spelar EU i den processen?

Är den ryska ekonomin "förvånansvärt motståndskraftig" mot sanktioner och västvärldens åtgärder? Det korta svaret är nej. I denna policy rapport diskuterar Maria Perrotta Berlin och Jesper Roine, forskare från Östekonomiska Institutet (SITE), Rysslands dystra ekonomiska framtid.

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och på vilket sätt kan vi samtidigt hjälpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använder grundläggande ekonomisk teori för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm: Ryssland måste tvingas betala ett högre pris för sitt krig i Ukraina. Sanktioner ska riktas mot olje- och gasexporten, och det är också dags att öka pressen mot banksystemet. Frysta ryska tillgångar i väst kan senare bli en god grundplåt för Ukrainas återuppbyggnad.

I det rådande läget har Sveriges stöd till Ryssland hamnat i fokus. I Dagens Nyheter diskuteras just detta, där bland annat Anders Olofsgård, biträdande chef på Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) blev intervjuad.

I en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Industri diskuterar Torbjörn Becker om Rysslands verkliga hot från väst, som handlar mer om de ekonomiska konsekvenserna snarare än det militära.