Det västerländska stödet till Ukraina står vid ett vägskäl, och insatserna har aldrig varit högre. En ny policy brief från Östekonomiska Institutet (SITE), författad av Torbjörn Becker, Maria Perrotta Berlin, Anders Olofsgård och Jesper Roine, argumenterar för att fortsatt stöd inte bara är en moralisk skyldighet utan också en ekonomisk nödvändighet för Europa. Kostnaden för att låta Ryssland vinna skulle vida överstiga priset för uthållig hjälp.

Sverige har sänkt bensinskatten och gjort bilkörning mer prisvärd, men experter varnar för långsiktiga konsekvenser. En ny policyanalys från Östekonomiska Institutet (SITE) visar hur de senaste skattesänkningarna har pressat ner priserna, men samtidigt gjort hushållen mer sårbara för svängningar i oljepriset och bromsat övergången till elbilar.

Är den ryska ekonomin "förvånansvärt motståndskraftig" mot sanktioner och västvärldens åtgärder? Det korta svaret är nej. I denna policy rapport diskuterar Maria Perrotta Berlin och Jesper Roine, forskare från Östekonomiska Institutet (SITE), Rysslands dystra ekonomiska framtid.

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 har ett antal europeiska länder sänkt bränsleskatterna, ofta i form av tidsbestämda skattelättnader. I denna policy brief analyserar SITE-forskarna Julius Andersson och Celina Tippmann skatteincidensen av den svenska skattesänkningen på bensin genom att jämföra prisutvecklingen på bensin i Sverige med den i Danmark, där bränsleskatten förblev oförändrad.

Våld i nära relationer och särskilt det som drabbar kvinnor har ökat sedan coronapandemins utbrott. Arbetslöshet, permitteringar och hemmaarbete har bidragit till det som nu kallas skuggpandemin, enligt forskaren Maria Perrotta Berlin. Se presentationen från Utbildningsradion.