Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.

Abhijit Banerjee, Esther Duflo and Michael Kremer were awarded the 2019 Nobel Prize in Economics. Anders Olofsgård, Associate Professor at SITE, shares his insights and thoughts in an interview with the Swedish news media Omvärlden.

How do Swedish households relate to climate change and to sustainable investments? This is examined in the research report "Knowledge, Fears and Beliefs: Understanding Household Demand for Green Investments" written by Anders Anderson, Swedish House of Finance and David Robinson, Duke University.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019 har tilldelats Abhijit Banerjee, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Esther Duflo, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och Michael Kremer, Harvard University, Cambridge, USA.

Thanks to this year's Nobel Laureates in the field of economics, we stand a better chance of fighting global poverty than ever before. "Their research on poverty has completely transformed the field," says SSE professor Per Strömberg, who was part of the prize committee.

For the 13th consecutive year, a scholarship is being awarded for Executive MBA studies at the Stockholm School of Economics. The scholarship of SEK 495,000 is announced by Swedish financial newspaper Dagens Industri in cooperation with the Stockholm School of Economics and utbildning.se and recognizes the next generation of leaders, with the purpose of strengthening Swedish competitiveness.

After 110 years, Stockholm School of Economics is going completely international. Starting in 2020, the last of our eleven educational programs will be open for international applicants.

"En aktiv klimatpolitik skulle orsaka ekonomisk tillväxt vare sig vi vill det eller ej." Misumforskaren Max Jerneck i Realtid om huruvida miljö och ekonomisk tillväxt går ihop.

Skolverkets förslag att klassisk humaniora inte längre ska finnas med i kursplanerna är otidsenligt. Om förslaget går igenom kommer våra ungas attraktivitet på arbetsmarknaden att försvagas, matchningen på arbetsmarknaden försvåras och Sveriges konkurrenskraft försämras, skriver Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i DN Debatt.

Skolverkets förslag att klassisk humaniora inte längre ska finnas med i kursplanerna är otidsenligt. Om förslaget går igenom kommer våra ungas attraktivitet på arbetsmarknaden att försvagas, matchningen på arbetsmarknaden försvåras och Sveriges konkurrenskraft försämras, skriver Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i DN Debatt.