Lycka är en tillgång för både individ, organisation och samhälle. Nu lanserar Handelshögskolan i Stockholm Center for Wellbeing, Welfare and Happiness – ett nytt forskningscenter med ett tydligt mål: att göra Sverige till ett världsledande kunskapscenter med fokus på att främja välbefinnande och bidra till ett välmående samhälle. Handelshögskolan är dessutom först i världen med att inrätta en ny professur med särskilt fokus på lycka, välbefinnande och välfärd.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE), valdes till en av de nya medlemmarna i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) tillsammans med 38 andra framstående forskare och experter inom den privata och offentliga sektorn.

Carl Bennet och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse går samman för att stödja en ny professur vid Handelshögskolan i Stockholm. Detta gör det möjligt för den internationellt erkända forskaren Martina Björkman Nyqvist att fortsätta sin viktiga forskning om utvecklingsekonomi och barns hälsa och utbildning.

Är den ryska ekonomin "förvånansvärt motståndskraftig" mot sanktioner och västvärldens åtgärder? Det korta svaret är nej. I denna policy rapport diskuterar Maria Perrotta Berlin och Jesper Roine, forskare från Östekonomiska Institutet (SITE), Rysslands dystra ekonomiska framtid.

Sanktioner blir ett allt viktigare verktyg för att utestänga autokratiska regimer från västerländska marknader, och behovet av en effektiv tillämpning av politiken för bekämpning av penningtvätt (AML) ökar. Det globala systemet för bekämpning av penningtvätt kommer att utgöra ryggraden när det gäller att upptäcka kringgående av sanktioner. Detta system har dock fått omfattande kritik för att vara ineffektivt. I denna rapport diskuterar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd problemen med det nuvarande systemet för bekämpning av penningtvätt och föreslår ett belöningssystem för visselblåsare för att möjliggöra beslag av tillgångar. Ett viktigt inslag i deras förslag är att det inte är beroende av AML-systemets effektivitet.

Ukraina får för närvarande betydande inflöden av utländskt bistånd från västerländska givare för att hjälpa landet att stå emot den ryska aggressionen. Det utländska biståndet återspeglar delvis altruistiska motiv från givarsidan, men också givarnas inhemska strategiska utrikespolitiska mål, eftersom kriget ses som en del av en kamp om den framtida världsordningen. I denna policy brief diskuterar Anders Olofsgård den akademiska litteratur som har analyserat förekomsten och konsekvenserna av strategiska motiv bakom biståndsflöden mer generellt, och drar några preliminära slutsatser för fallet Ukraina.

Hur ska vi hantera energikrisen och på vilket sätt kan vi samtidigt hjälpa Ukraina? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid SITE, gör ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använder grundläggande ekonomisk teori för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.

Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 har ett antal europeiska länder sänkt bränsleskatterna, ofta i form av tidsbestämda skattelättnader. I denna policy brief analyserar SITE-forskarna Julius Andersson och Celina Tippmann skatteincidensen av den svenska skattesänkningen på bensin genom att jämföra prisutvecklingen på bensin i Sverige med den i Danmark, där bränsleskatten förblev oförändrad.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm: Ryssland måste tvingas betala ett högre pris för sitt krig i Ukraina. Sanktioner ska riktas mot olje- och gasexporten, och det är också dags att öka pressen mot banksystemet. Frysta ryska tillgångar i väst kan senare bli en god grundplåt för Ukrainas återuppbyggnad.

Anders Olofsgård, biträdande chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), förklarar vad en statsbankrutt kan betyda för Ryssland i nuläget, och hur vi har hamnat i denna situation.